Sitter och funderar.

Funderar på vad undrar ni? Jo, på vad jag ska skriva här. Jag känner att jag inte har så mycket vettigt att skriva. Denna vecka har varit tuff. Långa skoldagar, mycket att läsa och mycket jobb på det. Har knappt träffat sambon alls.

Igår var dock en mysig dag. Jag åkte och tränade med Siri vid 10 och sen hem och påbörjade städningen. Iväg till frisören vid två för att toppa håret (jag tyckte det blev kort nu...). Efter det mötte jag upp Fredrik, HB och Jossan på stan för att kika lite på marknaden. Köpte inget. Sen fick killarna spela lite billjard medan vi tittade på. Vid strax efter fyra gick jag och Fredrik hemåt för att fortsätta städningen men stannade till på Vardagsrummet och åt mat. Jag åt en smarrig kycklingwok.

Lägenheten storstädades och sedan blev det en mysig filmkväll med popcorn och cola. Tittade på sällskapsresan 1 och 2. Massa mysigt att bara vara vi två efter denna vecka. Jag skulle egentligen gått på fest med Bauhaus-folket men hade hade verkligen ingen ork till det efter veckan. Det hade varit kul, men nej, kvällen hemma var mycket bättre.

Idag har vi inget alls planerat. Jag funderar på att strax gå iväg til Ica och lämna ett paket och sedan passa på att sola. Skulle vara skönt med lite värme. Kommer inga bättre planer upp under dagen så blir det kanske lite plugg också. Vi får se. Kanske skulle försöka börja med kontaktannonsen också?

Älskar att denna helgen är näst intill helt oplanerad, behöver det.

Glömde ju en sak igår, så får säga det idag istället, i efterskott:

Grattis Micke på födelsedagen!




Hur tillbringar ni er lördag?

Kontaktannons?

Hur skriver man en kontaktannons på ett bra sätt?
Ja, alltså den är inte för mig utan för en nära vän.
En "killvän" (manlig vän med andra ord).

Han frågade mig i kväll om jag kunde tänka mig att göra det och jag sa ja. Vad 17 har jag gett mig in på? Hur skriver man en kontaktannons åt någon annan som dessutom är kille?

Hur ska jag börja? Vad ska jag ta med? Hur ska jag sluta? Han sa att jag fick fria händer...

Kul, men sjukt svårt. Nog för att jag känner honom väl, men hur?

Söndag och måndag.

Jobbade igår som vanligt. 8.45 till 13. Sen var planen att vi skulle ha tränat. Men min mage är igång igen har mått sjukt illa och haft ont så jag hoppade träningen tyvärr. I stället åkte jag direkt hem till Mia och lille Holger (mitt magont smittar ju inte så det var ju ingen fara). Myste lite med Holger, pratade med Maria om ditten och datten. Holger blev inte glad på mig när det var matdags. Maria ammade och sedan skulle jag ge honom ersättning. Gick super så länge det fanns mat i flaskan, sen tog maten slut och han var fortfarande hungrig. Mamma Maria skulle göra mer mat och tog så klart flaskan och kvar satt jag med en mycket arg och ledsen liten Holger. Och inte ville han ha maten sen när Maria kom tillbaka. Inte från vare sig mig eller Maria. Tystnade gjorde han dock när mormor kom för att hämta honom.

Sedan blev det ett oplanerat besök hos nyblivna mamma nr 2, Carro, för att lämna av presenter som Maria hade. Mera gos med bebis-Filippa. Hon tyckte om mig iallafall. Fastnade där i dryga 2 timmar innan vi kom iväg och sola som planen egentligen var.

Kom hem vid 20.30 och slocknade strax innan kl 22. Grymt trött.

Idag sitter jag här och försöker läsa men kan inte alls koncentrera mig. Tänker på allt annat.
På magen som gör ont igen, varför? Borde jag ringa VC igen? Eller kommer de bara säga att det är tidig mensvärk eftersom det är dags om en vecka? Hur kommer det gå för Fredrik i morgon på första testdagen? Hur ska jag ta mig till jobbet i morgon?
Bara några av frågorna som rör sig i huvudet.

Men jag MÅSTE läsa. Har ju som sagt tre jobbkvällar denna vecka...

Ytterligare en award.

Ja, jag har fått ytterligare en award. Denna gång från Sara. Tack! Blir lika glad varje gång!
Till awarden hör att man ska lista fem saker som man är beroende av, så frågan är vad dessa fem är för mig?

1. Fredrik!
2. Sömn och mitt gosiga duntäcke.
3. Vännerna.
4. Träning.
5. Frukt

Utan inbördes ordning på de ovanstående. Det ingår också att man ska skicka awarden vidare, så det gör jag. Orkar dock inte länka bloggarna.

Siri
Elan
Sara (Saras Land)
MarieLouise (Tre Mirakel)
Ann-Sofie
Vimmelmamman
Bambi (Mot gummi, glas och metall betyder ett mirakel ingenting alls)
Tindra (Långsamt leder också någonstans)

Alla dessa finns att hitta under de bloggar jag läser för den som är nyfiken.

Tänkte skriva något mer.
Men nej, jag sparar på det ämnet ett tag till.

Vidare funderingar.

Mina tankar kring en skola för alla fortsätter. I fredags hade vi första riktiga seminariet på denna kurs. För min del blev det två ganska omtumlande timmar med många blandade känslor. Diskussionerna rörde sig bland annat om elever med funktionshinder och order CP kom upp många gånger.

Vissa saker av det som sas ville jag bemöta med MINA egna erfarenheter, men jag gjorde det inte. Dumt i efterhand. Tyvärr satt jag mest tyst när detta diskuterades. Framförallt en sak fastnade hos mig och det var något som seminarieledaren sa, nämligen att man alltid kan se på en person att denne har en CP-skada, att det är lätt att se och därför lätt att sätta in stöd till i skolan medan man sällan kan se på en person att den har en psykisk sjukdom. Denna kommentar ville jag bemöta, jag ville ställa mig upp och fråga om hon kunde se på mig att jag är CP. Men jag gjorde det inte. På något sätt så kände jag mig inte redo att gå ut med det, att lämna ut mig själv på det sättet inför en grupp med människor som jag knappt känner.

Men den kommentaren högg i hjärtat på mig och på något sätt blev jag ledsen.

Människor i min omgivning använder ordet CP många gånger utan att förstå vad det faktiskt innebär och betyder. Själv säger jag aldrig det ordet om det inte verkligen handlar om just en CP-skada. Jag säger tex aldrig: Mitt ben är CP! Fan vad CP det är! Jävla CP! osv. För mig är de två bokstäverna inte ett skällsord. För mig har de en innebörd, en betydelse. Det är något jag är, det är en del av mig även om jag inte alltid tänker på det.

Kommer denna diskussionen upp igen på seminarier så kommer jag att bemöta den. Iallafall göra ett försök att bemöta den.



Jag tror, nej förresten, jag vet att kunskapen om människor med funktionshinder är alldeles för liten. Framförallt i skolans värld.

Visste ni tex att det inte längre heter "rullstolsbunden" utan "rullstolsBUREN"? Bara för att man sitter i en rullstol så innebär det inte att man är bunden till den. Man är buren av den.

En skola för ALLA eller EN skola för alla?

Näst sista terminen på lärarprogrammet har börjat. Pedagogik med didaktisk inriktning B, första delkursen heter Introduktion till specialpedagogik. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, ett ämne som jag brinner för och som jag skulle vilja få mycket större kunskaper i. Tanken att läsa vidare till specialpedagog eller speciallärare finns fortfarande kvar. Den tanken växer sig allt starkare.

Den litteratur som vi nu läser berör mig på många sätt. Både personligt och yrkesmässigt. Jag känner igen mig i det som skrivs. Känner igen mig som gammal elev. Jag har alltid varit duktig i skolan, alltid bland de som hade bäst betyg. Gick ut både grundskola och gymnasium med många MVG och VG, inga IG:n. Vissa ämnen var kämpigare än andra. Idrotten är ett exempel. Vissa aktiviteter där fasade jag för. Som skridskolektionerna, eller längdskidorna, eller när vi skulle springa ett visst antal kilometer. Jag visste ju att lärarna visste om mitt "hinder". Ibland bad jag därför om att få göra annat, att få stanna inne och köra på gymmet i stället, eller kanske få gå och simma, gå en promenad eller vad det nu kunde vara. Ibland accepterades det av lärarna, ibland inte. De gånger jag visste att det inte skulle accepteras så var jag "sjuk" på lektionerna.

"En skola för alla" är ett uttryck som funnits med i skolvärlden ända sen Lgr 62, alltså Läroplanen som kom 1962. Men en skola för alla är det inte, speciellt inte när man inte ens kan få idrottslektionerna anpassade efter sig. Det var egentligen inte mycket jag begärde. Det var inga höga krav jag ställde, men ändå var det inte alltid jag fick som jag ville. och då var jag "sjuk" istället. Hade det inte varit bättre att låta mig göra det jag kände att jag kunde, att jag klarade av i stället för att jag missade den lektionen helt?

Nu när jag läste en text från skolverket om lärarnas frustration över att arbeta med betyg och uppnåendemål med elever som har ett funktionshinder/nedsättning, där de skrev om att risken finns att man sätter ett "snäll-G" just därför. Då undrar jag hur mina betyg är satta under framförallt grundskolan. Fick jag ett MVG lättare än någon av mina "normala" klasskompisar? Eller har jag verkligen försjänat mina betyg?

Jag vet att jag kämpade hårt och pluggade mycket. Jag vet att jag var duktig, men var jag tillräckligt duktig? Ingen aning.

Egentligen är jag inte bitter för att jag är annorlunda, visst har jag varit det när jag var yngre men inte på samma sätt längre. Dock kan jag känna en frustration när jag inte klarar av vissa saker pga av mitt funktionshinder. Men jag vill också säga att utan mitt funktionshinder så hade jag inte träffat många av de vänner jag har idag.

Ja, jag har andra vänner med olika funktionshinder. Vänner som jag framförallt lärt känna genom att jag började rida när jag var 5 år. Då red jag i en grupp för "handikappade" barn genom RBU. Jag åkte på ridläger i Hällefors varje sommar i 10 år tillsammans med dessa vänner. Det var de bästa veckorna på hela sommaren. Så grymt kul vi hade. Där gjorde jag allt jag inte annars "kunde". Spelade fotboll, bandy, brännboll, hade 10-kamp, sprang, hoppade, skrattade, dansade, red, tog hand om hästarna, mockade, busade, sjöng. Där kunde jag fullt ut vara mig själv. Ofta var det tom jag som fick hjälpa mina vänner. Somrarna i Hällefors var underbara.

Jag ser tillbaka på dem med glädje. Jag saknar dem. Friheten, närheten till naturen, värmen från hästarna. Glädjen med kompisarna.

Idag kan jag sakna ridningen, att tiden inte finns till. Jag har faktiskt ridit i en "vanlig" ridgrupp under flera år också. Jag har galopperat, hoppat, ridit dressyr, ramlat av, precis som alla andra. Jag har till och med tävlat i dressyr några gånger. Att rida är en otroligt bra träning, för alla, men framförallt för personer med funktionshinder. Det stärker muskler, ger smidighet, tränar balansen + att närheten till hästen kan stärka ett barns personlighet. Jag saknar att jag inte har den tiden till det idag.

Åter till de vänner jag fått genom ridningen. De flesta har svårare handikapp än jag. Men trots detta är 4 av dem mammor idag. Underbara mammor, precis som vem som helst. Dock vet jag att de får kämpa mycket mer. Jag vet att folk tittar på dem, tänker, undrar, bedömmer. Jag vet att de blir ledsna när vi är inne i en butik och den som jobbar där pratar till mig i stället för till dem, trots att det är de som ska handla. Jag vet att det känns, jag har varit med om det jag också. Jag kan säga att när det händer, när de pratar med mig i stället för mina vänner så brukar jag svara "att det kan hon tala om själv", eller "varför frågar du inte henne?".

Bara för att man sitter i rullstol, är rullstolsburen så betyder det inte att man är dum i huvudet, inte kan prata, inte har en egen vilja eller tanke, att man är en sämre mamma/pappa. Vi förstår mer än vad ni tror.

Fundera på: Hur ser du på någon som är "annorlunda"? Vad tänker du när du ser en person i rullstol?

Jag fick en utmärkelse av MarieLouise som jag skickar vidare till Siri, Ann-Sofie, Elan, Sara, Sara, Emma, Camilla och Bambi.

“Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta,

inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap.

Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar,

ju mer utmärkelsen sprider sig.

Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten o bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare.”

Kvällen igår.

Hade mycket trevligt igår med tjejerna. Började med pizza vid kl 17 hos Siri innan resten kom. Gjorde oss fina, kvällens jag ser ni ovanför. Vid 19 droppade resten in. Prat, musik, dricka, chips och sånt. Mycket trevligt! Vid 23 åkte några av oss till Klaras.

Det är dock bara att inse att jag är för gammal för Klaras numera. Men hade kul iaf. Blev hämtad av sambon vid 01.30.

Kvällens kläder:
Svart body från MQ
Brun kjol i siden med hög midja och en söt rosett från H&M i Rom.
Hudfärgade strumpbyxor
Svarta, höga stövlar
Guldsmycken

Håret fönade jag bara och lockade med locktång. Kände mig riktigt fin igår!

Lördag.

Som sagt, lördag idag och ledig helg.

Skulle egentligen inte ha tränat idag men i går kom min kära syster på att hon också skulle börja på F&S och därför tyckte hon/vi att vi skulle träna idag. Så kl 10 var jag redo när hon hämtade upp mig (ja, idag åkte vi bil). Vid 10.30 stod vi redo att börja träna. Började med 10 minuters tuff cykling, jag körde på spinningtakter och sen 5 minuter på trappmaskinerna. Sedan körde vi ca en timmes styrka och stretch. Riktigt skönt! Men nu behöver min kropp vila. 5 pass denna vecka är egentligen ett för mycket, men men. I morgon blir det iallafall vila.

Har hunnit stryka och lägga upp de nya gardinerna till matrummet så nu sitter de uppe. Ska strax hoppa in en dusch, prova kvällens outfit och sminka mig fint. Vid kl 17 ska jag befinna mig hos Siri. Då ska jag, Siri, Lottis och Linda äta pizza, göra bål och göra oss fina innan resten kommer vid kl 19. Med andra ord tar jag med mig kläderna dit, kommer även fixa håret där. Tänkte gå loss med locktången.

Hoppas kunna ta ett kort på mig som jag kan lägga upp här sen, var länge sen nu.

Senare i kväll/natt blir det utgång med en massa dans! Skoj, skoj!
Ser verkligen fram emot kvällen.

Dags för en efterlängtad dusch!

Tänkvärt.

Jag har börjat läsa inför nya kursen som börjar på måndag, Introduktion till specialpedagogik. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det är något som jag finner intressant och som jag brinner för.

Har just läst en mycket träffande bok, Strutsens vingar, som finns som PDF-fil att ladda ner, googla bara på det. Boken är skriven av flera olika personer som alla berättar något om sina erfarenheter med att ha ett rörelsehinder, en funktionsnedsättning, ett handikapp. Kalla det vad ni vill.

Jag fastnade framförallt för två citat, skrivna av Jonas Sterner, som lika gärna skulle kunna vara skrivna av mig.

"Bara för att jag har en cp-skada betyder det inte att jag är dum i huvudet. Jag går fortfarande i samma skola och jag förändras inte av ett enda ord. Men det är något som min omgivning inte alltid förstår."

"Att ett ord på två bokstäver kan stämpla en person för hela livet är nästan omöjligt att förstå. Men jag vet att så är fallet. Det har jag bittert fått erfara under hela min uppväxt."

Tillbaka i vardagen.

Så var jag tillbaka i vardagen. Har varit enormt trött efter Rom. Tror det där vakna 1,5 dygnet ställde till det. Fick liksom inte chans att sova i kapp det förrän i går egentligen. I fredags hade jag ju seminarium 8-10, sen åkte jag, Siri och Lottis till Mullhyttan för att skriva klart en del av en examination. Åkte väl därifrån strax efter 14. Sen var det jobb mellan 17 och 20. Även helgen bestod av jobb, både lördag och söndag, 8.45-13, vilket inte heller ger någon sovmorgon.

Igår, måndag, så stuntade jag och Siri i föreläsningen och skrev ihop vår muntliga presentation av examinationsarbetet i stället. Efter det blev det träning och sen hem för att leta kurslitteratur, tvätta, stryka 2 par gardiner och lägga upp ett par. Det tog sin lilla tid.

Idag fick jag sova ut till kl 10, det behövde jag! Börjar känna mig som människa igen. Mötte Siri på gymmet vid 11 för att köra ett riktigt konditionsinriktat pass. Blev ca 40 minuter kondition och sen lite styrka för överkroppen. Grymt skönt! Svettades rejält, älskar att träna så att jag får svettas. Det känns som att det tar mycket mer då. Nu känner jag mig sådär härligt slut i kroppen. Musklerna värker på ett skönt sätt. Vi har bestämt att vi ska köra ett sånt mer konditionsinriktat pass i veckan och sen blir det 2-3 vanliga gympass också. Summa sumarum 3-4 gympass + att vi förhoppningsvis börjar cykla till Uni nästa vecka igen (om inte snön/isen hittar tillbaka).

Efter träningen cyklade jag hem igen i blåsten. Har läst på redoviningen lite, duschat, damsugit och grejat. Om 30 minuter ska jag åka till jobbet och jobba 17-20.

I morgon ska jag och Siri gå en sväng på stan, ska ses kl 10 och sedan träna. Sen blir det jobb igen 17-20. Torsdag har vi examination 9-12 och sen jobbar jag 17-20.

Fredag blir det träning igen, gym eller spinning. Sen vet jag inte vad dagen för med sig. I helgen är jag ledig. Lördag blir det eventuellt spinning på förmiddagen och sedan födelsedagsfest med utgång hos Siri. Det ser jag fram emot!

Söndag blir nog bara en segdag. Försöka ladda inför nya kursen som drar igång på måndag. PDIB, näst sista kursen på min utbildning. Smått skrämmande.

Är ni tillbaka i vardagen efter all ledighet?

Sanna vänner.

"Sanna vänner har man kvar när de andra har gått, sanna vänner kan man alltid lita på..."

Jag kan inte annat än hålla med.
Visst har jag många vänner och bekanta.
Men ganska få av dem är riktigt nära vänner.
Ni vet såna där vänner som man kan prata om allt med.
Såna vänner som man kan sitta tyst med utan att det gör något.
Såna vänner som man både kan skratta och gråta tillsammans med.
Vänner som vet det mesta om en.
Vänner som alltid finns där och lyssnar.
Som det ibland kan gå längre perioder utan att man pratar med varandra men när man hörs igen så är allt som det brukar.

Några såna vänner har jag.
Guldklimpar.
Diamanter.
Jag skulle aldrig kunna klara mig utan dem.
Utan dem vore mitt liv rätt tomt.

Vissa av dessa vänner har funnits i mitt liv i många, många år.
Vissa har kommit till på senare år.
Men alla har de en plats i mitt hjärta.

Så tack för att ni står ut med mig.

Rom, torsdag 8 januari.

Hemresedag.

Dagen började tidigt. Redan vid kl 07 lämnade vi hotellet, tog oss till terminalen för att ta bussen mot flygplatsen. Blev riktigt åksjuk av den skumpiga turen och lyckades inte få i mig någon frukost.

Precis som på ditresan blev jag muddrad när vi gick genom säkerhetskontrollen. Det piper alltid om mig även om jag inte har något sånt på mig. Fattar inte. Fick vänta länge på att gå på planet och kom därför i väg ca 20 minuter för sent. Flygresan var seg men gick bra. Landade i ett snöigt Sverige strax innan klockan 14.

Rom är en fantastisk stad. Fascinerande men skitig. Riktigt smutsig. Fredrik tyckte allt att det var skönt att vara hemma i lugna Sverige igen.
Men jag rekommenderar er varmt att åka dit för det var en toppenresa.

Rom, onsdag 7 januari.

Onsdagen blev en "fri" dag utan kulturella saker att se. Vi tog en sovmorgon. Åt frukost runt 9.30 och vid 11 tog vi Metro in till Spanska Trappan för att gå i affärer.

Fredrik uppe på Trappan.

Vi delade upp oss så jag och Fredrik gick själva vilket var rätt skönt. Vi kikade i affärer, tittade på folk och åt italiensk glass i en Gelateria. Blev inte så mycket shoppat, hittade dock en jättesöt kjol som egentligen inte alls är min stil, och en topp. Vädret denna dag var lite upp och ned. Regn till och från och ibland sol. Glassen fick vi äta i solsken. Vid kl 14 mötte vi upp de andra igen och gick till Hard Rock Café och åt middag. Deras underbara hamburgare. Hard Rock Café är bra!

Lovisa på Hard Rock Café.

Efter middagen började vi gå tillbaka mot hotellet, stannade till på en supermarket och köpte lite dricka och choklad för ytterligare en kväll med kortspel och Uno, på vårt rum denna gång, då vi var för trötta och mätta för att gå ut och äta på kvällen.

Rom, tisdag 6 januari, del 3.

Efter Forum Romanum fortsatte vi vår vandring i Rom. Bland annat var vi inne i Roms äldsta byggnad innan vi och guiden skildes åt.

Inne i Roms äldsta byggnad.

Efter det åt vi lunch på vad som verkade vara en mysig restaurang men det visade sig sedan att de försökt lura oss på 300 kronor.

Efter lunchen fortsatte vi till Spanska Trappan och Fontana di Trevi.

Jag framför Spanska Trappan.


Fontana di Trevi.


Vi.

Lovisa och Thomas.

Det var otroligt många intryck även denna dag. Åker ni till Rom så kan jag verkligen rekommendera er att ta en guidad tur. Man får ut så otroligt mycket mer när man får en berättelse bakom det man ser.

Denna tisdag avslutades efter en lång dag ute med kortspel på Lovisas och Thomas rum. Riktigt skoj! Många skratt blev det.

Rom, tisdag 6 januari, del 2

Jag och Darling inne på Colosseum.

Mer av Colosseum.

Efter Colosseum fortsatte vi till Forum Romanum där mycket utav utgrävningarna finns. Det var en speciell känsla att gå på de gamla uppgrävda vägarna som folk gått på flera tusen år innan oss. Det var häftigt att se hur mycket marken högt sig sen dess.

Delar av Forum Romanum.

Vi hade inte riktigt lika bra väder denna dag som de tidigare men regnet höll sig borta större delen av tiden.

Rom, tisdag 6 januari, del 1.

Colosseum på utsidan.

På tisdagen blev det en rätt tidig frukost vid 8. Mamma och pappa hade då fixat så att en svensk guide skulle ta hand om oss i tre timmar mellan 9.30 och 12.30. Denna guide hade de bokat redan hemma i Sverige. Vi mötte upp henne vid Colosseum där vi började vår tur. Så mäktigt att gå runt där inne. Det är en mycket fascinerande byggnad med otroligt mycket historia i sig. Guiden berättade en massa om det. Mycket intressant.

Colosseum på insidan.

Pappa, Thomas, Guiden, Fredrik och mamma inne på Colosseum.


Jag fascinerades.

Filmen Gladiator är enligt guiden ganska verklighetsbaserad. Visst är vissa saker påhittat men mycket stämmer med verkligheten. Att vara där på riktigt var en häftig känsla.

Jag inser att jag måste dela upp tisdagen i flera delar också. Har alldeles för många bilder som jag vill visa.

Rom, måndag 5 januari, del 3.

Under tiden som vi köade in till Sankt Peterskyrkan så njöt vi av solen. Lyssnade på en orkester som spelade. Och pussades.

Jag och Fredrik...


Lovisa och Thomas skulle härmas...

Tyvärr tog vi inga kort inne i kyrkan, glömde bort det då det fanns så mycket att titta på. Tog dock ett kort ut över torget från ingången.


Efter Sankt Peterskyrkan var vi totalt slut av alla intryck. Tog Metro tillbaka till hotellet, vilade i 2 timmar innan vi duschade och gjorde oss fina för att gå ut och äta födelsedagsmiddag. Innan middagen skålade vi dock i champagne.

Syster spexar...

Sedan gick vi alltså ut och åt på en jättegullig lite restaurang. MEN vi har aldrig blivit så uttittade som vi blev då. Av både gäster och personal. Vet inte varför men de stirrade verkligen. På hur vi var klädda, hur vi uppförde oss och hur vi åt. Och då var vi ändå väldigt lugna och sansade. Tillslut blev det så komiskt att vi bara skrattade åt dem. Vi åt dock en mycket speciell 8 rätters middag. Vi visste inte att den skulle innehålla 8 rätter men så blev det. Mycket intressant.

Efterrätten.

Lovisas intensiva 20-års dag avslutades runt 23.30. Då var vi mätta, trötta och fulla med intryck av Rom.

Rom, måndag 5 januari, del 2.

Här kommer del två av måndagen i Rom. Har alldeles för mycket bilder att visa för att kunna hålla det till ett inlägg.

Hursomhelst så tittade vi på massor. Tittade och tittade. Gick och gick. Tillslut blev man så fullmatad i huvudet att man inte kunde ta in mer.

Fint målat tak i Vatikanen.

Jag började tillslut känna mig smått förvirrad.

Fin målning i det sixtinska kapellet.

Efter drygt två timmar inne i Vatikanen kom vi äntligen till utgången. Ganska trötta, fulla med intryck och hungriga. Hittade en restaurang och åt lunch innan vi fortsatte till Sankt Peterskyrkan där vi fick köa än en gång.

Det var fint i solen.


Kön var väldigt lång men det gjorde inte så mycket.

Rom, måndag 5 januari, del 1.

Min systers 20-års dag! Som hon längtat och väntat.

Vi gick upp klockan 8 (ingen sovmorgon här inte!) för att fira henne. Kl 8.30 stod vi utanför hennes och Thomas dörr. Redo att sjunga! Knackade på dörren ett antal gånger innan vi fick någon reaktion. Dundrade in med sång, ballonger, paket och bubbel.

En väldigt nyvaken syster (och Thomas) öppnar paket.

Efter firandet åt vi frukost och begav oss sedan ut, tog Metro (tunnelbanan) mot Vatikanen och Sankt Peterskyrkan. Solen sken från en klarblå himmel. Jag var självklart tvungen att föreviga detta för att bevisa det för er här hemma.

Himlen från vårt hotellrum. Blåååå eller hur?

Väl framme så bestämde vi oss för att börja med Vatikanen. Eftersom vi hört att köerna skulle vara enorma så förberedde vi oss på det värsta. Och visst var kön rätt lång men på 30 minuter var vi inne. Här började vi ute på den stora gården i strålande solsken.

Jag och Fredrik.

Jag, syrran och mamma.
Inte är vi så lika?

Sedan fortsatte vi in. Vi gick och gick. Tittade och tittade. Gick och gick. Tittade och tittade. Fotagraferade. Gick och gick. Blev trötta i fötterna. Vilade. Gick mera. Förundrades. Förfarades. Undrade hur långt vi skulle gå. Hur stort kunde Vatikanen egentligen vara?
Gick och gick.

Tittade på konstiga statyer.

Fick visst inte plats med alla bilder som jag ville ha med här i dag 2. Så det får nog bli 3 delar av dag 2 den 5 januari.

Rom, söndag 4 januari.

Söndagen började klockan 00.00 hemma i Örebro. Jag och Fredrik åt kvällsmat. Väntade på att tiden skulle gå. Jag försökte sova två timmar men det gick väl sådär. Vid klockan 02.30 begav vi oss i bilarna från Örebro och mot Skavsta. Smått trötta men ganska förväntansfulla. Anlände till Skavsta runt 04.30. Checkade in oss. Åt medhavd frukost. Väntade och väntade.

Vid 06.40 lyfte planet mot Italien och Rom. Bakom oss lämnade vi ett kylslaget Sverige. Försökte mig på att sova igen, men det gick så där. Ryan Air har inte de bekvämaste stolarna.
Hur som helst så överlevde vi och efter en god stunds väntan på flygplatsen innan bagaget behagade komma så kom vi på en buss som skulle ta oss in till Rom. Ny väntan då bussen inte skulle gå förrän den var full.

Kom hur som helst fram till Terminalen i Rom, klev av smått förvirrade. Vart skulle vi nu?
Hittade en karta och letade oss fram till vårt hotell som låg ca 5 minuters gångväg från terminalen. Bra!

Checkade in oss och fick veta att rummen inte var klara än. Klockan var då kanske 11 eller strax därefter. Ny väntan uppstod, då vi inte ville lämna vårt bagage obevakat.

En trött jag väntar på att få rummen och få äta lunch!
Hade nu varit vaken i dryga dygnet.

Fick till slut rummen. Kunde packa in oss och ge oss ut igen för att leta reda på något lunchställe. Blev första bästa restaurang som vi kunde hitta. Ett rätt bra val med för den delen. Åt lunch. Klockan som nu var runt 12.30 kändes mer som 17. Vi bestämde oss för att vila/sova några timmar innan vi skulle ge oss ut igen. Så alla gick tillbaka till hotellet.

Skulle nog dock inte sovit då det bara gjorde mig ännu tröttare. Hursomhelst så fräschade vi upp oss för att gå ut och upptäcka stan runt klockan 17. Mörkret började nu falla, kan också tillägga att det denna dag var strålande sol och ca 12 grader varmt. Underbart!

Vi gick och gick. Tittade och tittade. Rom är fantastiskt när det gäller byggnader.

Vi gick bland annat in i en fin kyrka.

Och förbi denna fina byggnad. Ett minnesmonument.
Över vem har jag tyvärr glömt.

Gick vidare över floden. Tittade, fotograferade. Myste över att vara framme. Gick in på en pub/bar för att vila fötterna och dricka något då ingen av oss var hungriga. Tittade på folk och fotograferade mera. Började leta oss tillbaka mot hotellet efter att ha gått runt i ca 2 timmar.

Jag framför Colosseum i mörkret.

Gick förbli och beundrade Colosseum i mörkret och fotade mera.

När klockan närmade sig 21 så hade vi alla varit vakna och igång i ca 1,5 dygn och det kändes mer som att klockan var efter 24. Vi beslutade oss därför att gå tillbaka till hotellet för att sova.


Detta var dag 1 i Rom. Söndagen den 4 januari. Min och Fredriks 3-års dag. Syrrans sista tonårsdag. Världens längsta dag. För oss. Behöver jag säga att vi somnade gott i sängarna kl 21.30?

Home again!

Ja, så var vi hemma igen. Reseberättelse kommer självklart. Med bilder. Totalt tog vi sex ca 1000 bilder. Så det är en del. Har dock bara de från vår kamera än så länge. Men vi tog ca 300 st.

Har tänkt göra på följande sätt med reseberättelsen. Tar en dag per inlägg. Kommer alltså bli 5 inlägg om Rom. Med bild/bilder från varje dag. Orkar nog inte lägga upp allt ikväll dock.
Men håll till godo!

I´m off to Italy!

Japp, om några timmar sitter vi i bilen på väg mot Skavsta flygplats för vidare transport mot
Rom!

Först ska vi dock hem till mina föräldrar och äta Lassange (italienskt tema monne?)

I morgon så här dags sitter vi förhoppningsvis på någon mysig restaurang
och firar min och älsklingens 3-års dag.

Förhoppningsvis kommer vi också ha det något varmare än här.
Läste att det skulle bli ca -15 grader här hemma under veckan.
I Rom ska det iallafall ligga på runt + 10 grader.
Om man ska tro Smhi.

Nog pladdrat.

Jag återkommer på torsdag kväll!
Tills dess.

Ta hand om varandra.

Årsfrågor om 2008.

1. Gjorde du något 2008 som du aldrig gjort förut?
Ja, besökte Barcelona och Ibiza.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Avger inte nyårslöften.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, Maria och Bosse, till Lille Holger. Linnea fick en Albin och Carro fick en Wilda. Dock fler som väntar tillökning just nu.

4. Dog någon som stod dig nära?
Ja, pappas farbror.

5. Vilka länder besökte du?
Spanien; Ibiza och Barcelona. Mellanlandade i Danmark (Köpenhamn) på väg till Ibiza. Skulle blivit Thailand också men det får vi ta senare.

6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Mer tid till familj och vänner. Lösningar på alla problem/funderingar som varit.

7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Vet faktiskt inte om jag kan minnas något speciellt datum. Det har hänt många roliga (och tråkiga) saker under detta år. Kommer dock komma ihåg systers student som ett bra datum. Ett mindre bra datum var ett i mitten av januari då det hände en sak.

8. Vad var din största framgång 2008?
Att jag klarade av termin 5 av 7 på utbildningen trots att det varit grymt kämpigt.

9. Största misstaget?
De saker jag gjort som jag ångrat. Djupare än så går vi inte.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Oja. Länge sen jag var så mycket sjuk. Det gick runt i gänget. Har dessutom fått IBS och Livmoderinflammation. Var sjukskriven två veckor i somras pga stress.

11. Bästa köpet?
Det måste vara datorn jag fick av sambon i somras.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Resor... och kläder/inredningssaker skulle jag tro.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Resorna jag gjorde. Framförallt resan till Ibiza med syster.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Betydligt ledsnare. Har varit ett riktigt tufft år på många sätt.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat vännerna mer.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Slösurfat på internet. Stressat mindre.

18. Hur tillbringade du julen?
Med nära och kära hos mina föräldrar.

19. Blev du kär under 2008?

Jag var redan kär...

20. Favoritprogram på TV?
Har nog inget, men alla inredningsprogram gillar jag skarpt!

21. Bästa boken du läste i år?
Kan inte säga någon skönlitterär. Har läst alldeles för mycket kurslitteratur.

24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?
Satc-boxen och filmen bland annat.

25. Något du önskade dig men inte fick?
Presentkort på Face.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Firade den med nära och kära hos mina föräldrar.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ett nytt jobb till älsklingen.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Jeans och stövlar. Enkelt och stilrent.

29. Vad fick dig att må bra?
Resorna. Älsklingen. Vännerna.

30. Vilken kändis var du mest sugen på?
Inte den blekaste?

31. Vem saknade du?
Farmor och farfar, framförallt när Pappas farbror dog.

32. De bästa nya människorna du träffade?
Inte träffade, men lärde känna bätte... Siri! Tack vännen!

Smått och gott...

Nyårskvällen/natten blev trevlig. Maten blev lyckad, både varmrätten och efterrätten.
Det blev mycket prat, musik och karaoke. En del gos med lille Holger också så klart. Han växer så det knakar.

Nellie tyckte att det var högst intressant med en liten bebis. Hon nosade och pussade på honom. Fascinerande liten varelse helt enkelt var väl Nellies slutsats. Holger tyckte nog mest att hennes morrhår kittlades men protesterade inte.

Nyårsdagen tillbringades i soffan. Inte mycket vettigt gjort, men det är väl så det ska vara? Jag mådde dock bättre än sambon eftersom jag var nykter. Igår kväll badade vi bubbelbad och lyssnade på Abba, pratade och skrattade massor. Åt upp efterrätten som blev kvar, bidde visst frukosten det.

Idag har jag tränat med Siri, riktigt skönt. Var ut en sväng till Marieberg och Ikea också för att fixa lite. Bland annat presenten till syster, lite underkläder. Köpte ljus och gardiner på Ikea. Fyndade stövlar på Skopunkten för 100 kr. Bra va?

Just nu tvättar vi, det behövs kan jag säga. Ska äta mat lite senare och försöka hålla oss vakna rätt länge så att vi kan sova länge i morgon. I morgon är det mycket som ska hinnas med. Vi ska lämna Nellie hos Siri och Daniel vid 12. Tanka bilen, hem och plocka upp väskan, packa allt. Diska och plocka i ordning här hemma. Göra klart syster present. Men vi har nog tid. Ska ju hålla oss vakna tills vi åker vid 02.30. Hur ska det gå?Blir nog en tupplur på eftermiddagen någon gång.

Vid 06.30 går planet mot Rom från Skavsta. Härligt!

Just det! Skulle köpt en pocketbok också...

Med magen är det lite bättre. Blir dock lite yr och illamående av medicinerna men det går iallafall åt rätt håll och det känns bra.

Hade ni en bra nyårskväll?
Gav ni några löften?
Det gjorde inte jag!